När fler tjejer får chansen växer idrotten

Tjejer tar plats på idrottsarenan som aldrig förr. Fler flickor idrottar, startar egna initiativ och kvinnliga tränare ökar. Idrotten ger inte bara fysisk aktivitet, den stärker självförtroendet, skapar vänskapsband och hjälper unga att hantera motgångar. Trots framstegen finns det fortfarande normer och hinder. Svensk idrott står idag inför en möjlighet att förändra liv och frågan är hur snabbt vi kan förverkliga lika möjligheter för alla.  

För många barn och unga är idrotten en självklar del av uppväxten – en plats för gemenskap, utveckling och drömmar. Men verkligheten ser tyvärr inte likadan ut för alla. Att idrotta kostar pengar, det är medlems- och träningsavgifter, utrustning, cuper och resor som snabbt kan bli till stora summor. För många familjer är det möjligt, för andra är det en ekonomisk stress eller helt enkelt omöjligt. Det innebär att många aldrig ens får chansen att idrotta, andra tvingas sluta trots att de egentligen vill fortsätta. När det gäller jämställdhet har mycket hänt. Samtidigt visar statistik och forskning att arbetet långt ifrån är klart. 

En stark utveckling för tjejer inom idrotten 

Bland barn mellan 7 och 15 år idrottar i dag ungefär lika många tjejer som killar. Det är ett viktigt kvitto på att tillgången till idrott i unga år är relativt jämställd. Inom fotbollen har utvecklingen varit särskilt tydlig – sporten är i dag en av de största för tjejer i Sverige. Förebilder som Kosovare Asllani inspirerar en ny generation att satsa på sina drömmar.  

Fler tjejer startar dessutom egna föreningar och initiativ, och allt fler utbildningar satsar på att rekrytera och utbilda kvinnliga tränare. I dag är cirka 30 procent av tränarna inom barn- och ungdomsidrott kvinnor, en siffra som sakta men säkert ökar. 

Idrottens positiva effekter

En undersökning genomförd av Norstat på uppdrag av Always och Friends visar tydliga samband mellan idrott och psykiskt välmående. Studien lyfter flera positiva effekter av att ha idrottat under uppväxten: 

• 60 % av tjejer som idrottar upplever bättre självförtroende 

• En tredjedel upplever att idrotten hjälpt dem hantera motgångar 

• 78 % förknippar sina idrottsår med ökat psykiskt välmående 

• 58 % kopplar idrotten till långvariga vänskapsrelationer 

  
  

Studien visar att idrotten alltså inte bara är en fysisk aktivitet, utan även en plats för personlig utveckling, trygghet och gemenskap.  

Varför är vi inte där än? 

Historiskt sett har kvinnor inom idrotten stött på många problem, exempelvis fick kvinnor inte tävla i friidrott förrän 1920-talet. Mycket har förändrats sedan dess, men vissa strukturer och normer lever fortfarande kvar. 

Många tjejer slutar idrotta i puberteten där kroppsideal, otrygga miljöer och högra prestationskrav är återkommande orsaker. Ledare och aktiva inom idrott menar på att idrottens praktik i stor utsträckning styrs av starka könsnormer. Föreställningar om hur pojkar och flickor ”ska vara” och vad som anses ”normalt” påverkar fortfarande möjligheten till en verklig jämställdhet.  

Vägen framåt

Svensk idrott står i ett spännande läge. Diskussionen om trygg idrott och inkludering är starkare än tidigare. Allt fler ifrågasätter gamla strukturer och arbetar aktivt för förändring.  

För oss handlar idrott inte bara om prestation – utan om möjligheter. När fler barn och unga får tillgång till föreningslivet skapas tryggare sammanhang, starkare självkänsla och fler framtidsdrömmar. Därför vill vi bidra till att fler i Umeå får chansen att vara en del av idrotten, oavsett ekonomi, förutsättningar eller kön.  

---

Vill du bidra till föreningslivet i Umeå? Läs mer om hur du kan stötta HÄR.